Min älskade frågade mig vad solen betyder i mitt liv
Jag svarade då, efter en stunds tanke, följande
Solen ÄR mitt liv och hon undrade med sin tvekan
En tvekan likt avslöjande ögon som söker
Vad menar DU? Vad MENAR DU? VAD MENAR DU?
Mitt svar flöt ut ur strupen likt förklaring om alltet
Om solen inte funnits i sitt varma bomullssmekande
Smekande av det livsbejakande och det levande
Vad hade då strålat mot det härliga jag har nu och här
Allt det härliga jag givits i dess prakt av evig skönhet
En skönhet som får mig att känna euforin och den eviga lyckan
Så tveka inte min älskade! För solen, ja solen, det är DU!