En jambisk panna blandar galna former i lyrikens mångfacetterade degel. En stikisk gryta med metriska primörer att jonglera daktyler och trokèer.

En peonisk parad passerar anapest i skuggan av cesurens assonans, och ur katalexens blanka dekadens hörs lyran spela strofisk elegans.

Rör ut elegisk spondé i stjärnklar hjälm, brässera i ohämmad genusartär. Kliv ner i oktetisk katalex och ta ett steg över kortväxt distikon.

Ur svala skalor dansar Dantes terzin – blomma renässansens kiastiska rim och forma vokalers mjuka stavar – baka synekdokens sapfiska frihet!