Jag svarar som jag brukar svara.
Jag skriver inte för att jag har något att säga.
Om jag hade haft något satt säga så skulle jag säga det.

När jag inte längre har något att skriva så kommer jag att sluta skriva och börja säga det istället.

Men så länge jag inte har något att säga kommer jag avstå från att säga det och skriva istället, för något att skriva, det har jag förstås.

Sanningen i sig är en konstruktion eftersom all sanning är en subjektiv upplevelse.
Sanningen är alltså en sanning med modifikation.

Litet som att konst bara är konst om någon tycker att det är konst.
Om ingen skulle tycka att det var konst, ja då skulle det bara vara, något annat.
När det kommer till vittnesmål om en händelse, exempelvis ett tänkt brott.

Då beror det vittnesmålet dels på vad vittnet tycker sig ha upplevt och dels på vad vittnet har för syn på vad som är ett brott, under vilka omständigheter händelsen är ett brott, samt om den möjligt brottslige verkar trovärdig som just brottslig.