Käraste, var inte rädd för min ångest

Den går över om du stannar hos mej

Om du öppnar ditt hjärta och själ

Precis som jag inte kan just nu

Skingra mina farhågor med din vackra

medkänsla, jaga bort mina envisa dämoner

En annan dag är det jag som hjälper dej

Du och Gud i dej är mitt enda hopp ikväll

Stanna hos mej älskade, väck min kärlek

Mina värsta minnen härjar mej nu,

och om nätterna är jag plågad

av obeskrivliga mardrömmar

Medicinerna hjälper inte, du är min

enda läkare, förbarma dej över min förtvivlan

Vi sätter på Coltrane och dansar en långsam

tryckare, länge länge, håll mej hårt hårt,

låt oss upplösa min illusioner att jag är

ensam i en värld som skrämmer mej från vettet

Hjälp mej bli den jag är igen, så ska jag älska

dej i en varm evighet, du vet att jag älskar dej,

även fast jag inte kan visa det just nu

Jag är en själens krigare, men man kan inte

kriga jämt, man måste få vila då och då också,

men det glömmer jag, därför är jag i den

berömda väggen, och det finns ingen försäkring

man kan teckna för ett ödelagt liv

Svart är min himmel, min ångest är ett kaos

i en knuten näve under revbenen

Håll mej hårt ikväll, jag har prövat allt,

vet inte vad jag ska göra längre

Jag skälver av trötthet, mitt hat glöder

men jag kan inte få det ur mej

Min vrede är en slumrande vulkan

som skulle behöva ett totalt utbrott,

men medicinerna stänger av mina ursinnen

Jag som har så mycket gott att ge egentligen,

varför ska jag vara en skugga av mej själv;

vilket fullständigt slöseri med kärlek

Det är hemskt att leva i en skräcknatt utan slut

Mina tvångstankar/handlingar suger musten ur mej

Jag vet att jag är egocentrisk ikväll, men det blir

man när man mår riktigt dåligt, kan inte det vara

tillåtet ibland?

Hugsvala min besvikelse, ängslan, modlöshet

Älska mej ikväll älskade, låt oss bara ligga sked

tysta, så att lättnaden får fäste äntligen

Jag har fötts på nytt många gånger, men varje

gång är ändå som den första, kan du vara min

förlöserska med din glädje och frid?

Be Gud och mina medmänniskor ha överseende

med alla mina svek och överträdelser, be dom

förlåta mej, såsom jag förlåter dom

Stanna hos mej inatt, imorgon är en ny dag,

med oanade möjligheter, jag vill vakna upp med dej,

bjuda dej din favoritfrukost på sängen, och ge dej

min specialmassage som jag vet att du älskar

Sagan om vår kärlek har bara börjat, och sagor

brukar sluta lyckligt, låt vårt heliga förbund

bli en lovsång till det goda livet, även fast det

gör ont att vara människa i denna märkliga värld

Håll mej varmt i din mirakulösa fenomenala famn

Man krymper när man isolerar sej i sin själ,

och jag känner mej som ett övergivet barn,

ett trotsigt barn som till varje pris ska klara

av allting själv, och nu är jag ett utmattat vrak

Stanna hos mej, stanna inatt, ensam går jag under

Det är hemskt att vara människa och jag är så

tacksam för alla som förmår må bra

Jag förstår inte vad de gör för att finna harmoni

men jag är fast besluten om att lära mej leva

Vi lyssnar på Rikard Wolff och du lagar min

favoritmiddag, min värsta ångest är borta

Du är kvinnan jag alltid drömt om, du sviker mej

inte, och jag lovar att aldrig svika dej, men jag vet

att vi kommer att göra det, men må vi alltid hitta

tillbaka till ursprungsljuset, må vi aldrig ge upp

Må vår kärleksång få lysa upp en mörk värld,

må vi alltid bjuda in nya och gamla vänner,

och skapa nya meningsfulla relationer

Stanna hos mej ikväll och inatt, kyss mej upp

ur min grav, ta mej med till kärlekens hav

När jag har återuppstått på mitt livs abdikerade

tron, ska jag göra under för dej, ha tålamod

Jag är havande med mej själv, jag är psykotisk,

jag är inlåst i mitt bröst, jag är död,

nej jag lever, men jag väntar på nästa kapitel

i livet

Jag är inburad i min rädsla för att leva,

och du har nyckeln av guld till att befria mej

Vi är utvalda till att vara tillsammans sen tidernas

begynnelse, och vår ömhet skimrar varmt i mörkret

Minns du vår första samtidiga totala orgasm?

Hur vi strålade, hur vi skrek vår lycka, hur vi

grät vår smärta och glädje!

Vår gemensamma sjukdom och ovana är att vi

inte förstår att livet inte kan vara en oavbruten

räcka av höjdpunkter; vi har inte riktigt insett

att våra liv utspelas på jorden, inte i himmelriket

AJ..... nu gör det så där ont igen, panikångesten

är på lut, vad ska jag göra?

På psyket anser de inte att jag är tillräckligt sjuk

och jag är så trött på att överdriva inför läkarna,

och blir bara outsägligt trött på monotonin där,

förutom min änglaskötare Kent

Detta år när vi varit skilda från varann i varsin del av

världen, har jag varit inlagd sex gånger, men läkarna

tror ändå inte att jag är felmedicinerad, så jag ska

trappa ur dessa jävla piller sakta

Stanna hos mej ikväll och inatt älskling, var min

ängel, så ska jag bli din ängel igen

Du skickar ditt envisa ljus ner i mitt elände, och

min panik lindras, du ger aldrig upp.