Nu är de här igen, skatorna
de flyger fram och tillbaka mellan körsbärsträdet och åkern
de hämtar pinnar för att reparera fjolårets skatbo
långsamt förstärks boet och glesheten försvinner
så nu är det svårt att se någon av skatorna däri.

Många tycker att Skator-
de skräpar ner
förstör för småfåglar
sjunger inte lika vackert som andra
och är inte särskilt färggranna

ja, de är kanske inte så omtyckta
men själv följer jag utvecklingen med stort intresse
tankarna kommer till mig..,

en bit av vårt plåttak slets loss i vinterstormen
många buskar tyngdes ner av stora mängder snö
vattentunnan blåste omkull trots att den var nedgrävd 
men skatboet var kvar, höll stånd mot väder och vind

nu kan jag se deras iver, deras enträgna jobb
studera när de flyger med pinnar i näbben och "filar" dem
alla i rätt tjocklek och dimension för boet
varje morgon tar jag fram kikaren för att se hur allt fortskrider

tänker på de fyra skatungar som dukade under förra året
grannens barnbarn som begravde dem vid skogsdungen
i år, om liv föds hoppas jag på att de får stanna här ett tag.