Livet är inte skyldigt till mig,
Varför?
Vad, jag förväntar mig av den?
Varför?
Alla frågor börjar så,
Varför? Varför? Varför?

Sedan köpte jag mig mer liv,
Öppnade jag fond medel,
Kan deltar med andra,
Män, blev plötsligt trött på,
Även den bästa vän,
Blev outhärdlig tusen.
Inte han hade den gamla ivern
Och inte lämpar sig att vårda evigt osanningar.

Efter att ha utsatts för spydighet,
Rådde hyckleri och hyckleri
Stolt är jag inte,
Men, man kan överleva existera på falska premisser
Äventyr är allt vad jag tycker är av ett värde just nu.

Smart men jag borde inte ha sex
Eller snarare jag simma i de magiska lögner,

Jag sover, äter bra,
Änglarna ödslar med bränsle till platsen där jag finns.

Döden lurar i hörnet,
Fienden i dörren på tröskel skriker av hysteriska nervsmärta.
Döden är botemedlet för livet!

Jag lägger i exil i förväg sanning som jag tog hjärtat,
Späder sanningen som går förlorad genom saliv,
Säkraste lösningen mot förtal.

Sprids på värdet av modern livsstil
Så är den civiliserade mänskliga arten.

Mitt samvete går ej korumperas,
Det är Min kompass,
Vilka dikterade lagar jag lyssnar,
För att träffa, forma mig till en välutbildad tjej
Rentvådd är mitt samvete.

Sedan låtsas vars frånvaro
Det är botemedlet mot Internet vapen mot hat och kärlek.

Det hopplöst håller fast belamrad med minnen
Som en illusion av att vissna höstlöv
Faller och slår i guldgul, rost i sin linda,
Gröna. Knopar till våren är tillbaka.

Ny kärlek, skickligt
Viktig signal kvarstår
Vi börjar le tidigt öppet och kan ta från början,
nu igen under våren…