Hennes liv var en saga
Trodde vi
Men vem kunde veta
Vem hade kunnat ana

Den tomma blicken och den leende munnen
Så skör men ändå så stark
Hon sa att hon somnar tidigt
Vem förstod innebörden då

Hennes vädjan var tyst
Hennes ord var osynliga
Leendet fanns där
Eller fanns det verkligen där

Hon sover nu i en vacker bädd
Gjord av änglatäcken
Så skör
Så fin
Så full av frid