DU ADOPTERADE BORT MIG
MEN DET GÖR INGET
JAG VET HUR JAG FÖDDES

LÄS VAD MITT HJÄRTA SÄGER

En blomma så vacker att man inte kom sig för att andas
Daggen låg som en sockervadds kudde runt den späda stjälken
Jorden höll andan solen smög sig upp mellan bergens vassa toppar
Snart mycket snart skulle det ske

Allas ögon var riktade mot den slutna blomman
Den skälvde och sträckte sina vita kronblad mot solens ljus
Sakta öppnade den sig och där låg en liten rosa knopp
Nyvaken tittade den sig runt blinkade med sina små blad
Öppnade sig lite mer som en liten mun som gäspar

Den tog andan ur en den lyste klarare än alla andra
Något rörde sig i skogen ett sus av oro sprider sig som vinden
Grenarna viskar "skydda" "göm" låt ingen ta henne
Men för sent beslutet var fattat och kunde inte tas tillbaka


Glömma * älska * glömma * älska * ska glömmas

Men kvar i kronbladet finns spår
Av ett sår så svidande ont
Så svårt allt var en grå sörja av sorg
Varje dag vaknade skogen med en klump av tyngd
En gråt som skakade den späda stjälken
Den tyngde ner livet en hel del

Varför?
Ja varför?

Undrade alla trädkronor men ekot kom bara med ihåliga svar
Men den blommade året där på och två innan hon redan hade
Det var bara den tredje som fick gå och det var jag

Men så ljust det blev som en varm sommardag
Fyra händer sträcker sig fram lyfter upp mig
Viskar mot min kind "vi älskar dig så"
Jag log och kände mig trygg då jag vilade i deras famn
Någon hade hittat mig jag behöver inte vara själv

Jag älskar er så mamma och pappa
Vad hade jag varit utan er en döende knopp förmodligen
Någon utan tro om rättvisa och alla ni där ute i världen
Blod är inte alltid tjockare än vatten



Lynx © M