Barfota vandrar de varsamt fram med sköra fötter.
En gräsmatta med unga strån och porösa rötter.

Hon viskar ord i hans öra endast avsedda för ett öra.
Hans rodnade kinder avslöjar det ingen får höra.

Spröda kinder och blå ögon vilar mot hans bröst.
Trots våta badkläder och grillens glöd är det snart åter höst.

Hon somnar tryggt då han ömsint leker med hennes hår.
Av allt att döma är det nog deras år i år.