Som spöken genom skogen
Gick vi i led genom mörkret
Såg sånt som icke fanns
Vålnader i dimman

När hälften slog sig till ro
Fortsatte du vandra
Fram och tillbaka bland träden
Som en fången själ

Det var så solen kom up
Alla väsen och spöken försvann
Förutom du
Du förblev ett spöke i ljuset

Ett spöke jag kunde se
Ett spöke jag kunde höra
Ett spöke jag kunde röra
Ett spöke jag inte kan förstå

Solen gick upp och sömnen kom
Morgonen efter var du borta
Som ett äkta spöke
Försvann du utan ett ord