Svart är nattens timmar som flyktigt snuddar min kind. Vrider och vänder mig bland svettiga lakan. Ångesten trycker sin hand över bröstkorgen. Jag svettas men fryser, hela kroppen ryser. Ingen jag har vid min sida, ska jag vandra detta liv utan en själ som håller mitt sargade hjärta varsamt.

Skakande av gråt jag famlar efter stöd, ingen hör min nöd. Bilar åker tyst förbi, deras ljus speglar sig på tapeten. En ensam fluga spatserar i taket, man hör att grannen är vaken. Någon gråter men det är inte jag, ljudet kommer från väggen.
Men det är bara jag och min vakna granne som bor på denna våning.

Jag smyger ut i bara linne det är kallt på golvet, gråten kommer närmare. Jag hör att det är ett rop i nöd. Jag tar modet och ringer på, en kille med tår dränkta kinder och ögon så blå. Öppnar och säger "vad står på"?


Lynx © M