Jag kommer ihåg den tiden jag blickade emot utmanande platser och tänkte tyst för mig själv: "Dit skulle jag vilja gå!" eller "Just det där skulle jag vilja göra!"

Men min utsida säger till mig att detta kan du inte göra, du kan ju skämma ut dig!

Det var den mörka tiden i mitt korta liv, tiden när utseendet var viktigare än din egna lycka. Men plötsligt hände något, jag började säga nej till de dyra jeansen, dess plats blev tagen av arbetsbyxor (Mycket bättre till att vara ute i naturen och slå sig och ha kul.)

Innan jag visste ordet av spelade utseendet ingen roll. Nu är det bara jag och äventyr! Skogarna är fyllda av nöje, Ätrans forsande vatten är en underbar utmaning och de nakna kullarna ger den ultimata filmkänslan av Skottland!

Jag var lyckligare än någonsin! Ett konstant leende bredde ut sig på mitt ansikte och många omkring stirrade omotiverat på mig. Men varför bry sig om personers dömande blickar när jag är jag och dem är dem? Det fanns ingen anledning!

Ser jag något intressant finns det ingen anledning att inte springa dit och ta en titt. Platsen kan vara fylld av mysterium och nöje!