Isens språk skakar i mitt inre
som en snöslunga
kastar den ut kristaller
som smälter när den
möter mitt varma hjärta

Taken ligger täckta av snö
man ser ett och annat ljus i fönstren
vemodigt pulsar jag fram i natten
en översnöad spark står på gångvägen
mot bödelns varma famn jag vandrar

I ett av husen sitter en kvinna på en stol
med en kopp i handen
jag tittar upp och ser stjärnorna
önskar medans röken stiger
från min varma andedräkt

Ångesten river och sliter
vägen delar sig jag stannar
höger är vägen till värmen den kalla
vänster är det okända det nya
sätter mig på huk smeker ytan av nyfallen snö

Något sprider sig i bröstet det ger
en sådan lyckokänsla
full av ömhet värme och tillit
valet är gjort och med alla sinnen
känner jag hur rätt det är

Åt vänster jag nu vandrar fram
mina steg blir bara lättare och en
berusande glädje fyller bröstet
jag tog steget ut i det okända
utan slag sparkar och hat


Lynx © M