Hon har dragit isär sängarna. Hon ligger med ryggen till och ser ut igenom fönstret. Palmträden genom en spetsgardin. Svagt rosa. Allt är urvattnat här, pastellfärger och färsk frukt som hon äter med tandpetare. Ibland beställer hon yoghurt, men den smakar sött och kondenserat. Hon har inte ätit varm mat på flera dagar.
Sängarna och garderoberna är målade med mintgrön färg. På TV:n står en plastblomma. De har aldrig haft rum med TV innan. De brukar titta på film i hans dator. Hon ligger på hans bröst och tittar in i skärmen. Ibland går det timmar utan att de gör någonting annat.
Det är så varmt i rummet att hon måste resa sig och öppna balkongdörren. Det är ännu varmare utanför. Det finns träd här med vita blommor som slår ut om nätterna. Hon känner doften in i rummet. Hon har försökt fråga vad det är för träd, men ingen har hittills förstått vad hon har menat. Hon står vid balkongräcket och tittar ut. Utanför hotellets staket är gräset högt. Man kan ana en grusväg längre bort. Kanske kan hon följa den imorgon. Ljudet av insekter färdas rakt in i rummet. Hon vet att han ändå inte sover. Hon kan känna att han ser på henne.
Hon går mot badrummet, passerar honom utan att se åt hans håll. Låser dörren om sig. Badrummet är litet och kaklet ger vika när man står och gungar på det. Rosa frottéhandduk. De hänger in en ny varje dag. Hennes bikini har inte hunnit torka. Hon vet inte om den någonsin varit torr sedan hon kom hit. Handduken som de har med sig luktar unket. Hotellets handdukar luktar svagt av parfym. Hon trycker sitt ansikte mot den.
Hon klär av sig nattlinnet och står naken framför spegeln. Känner med fingrarna över nyckelbenen och över brösten. Han har sagt att hon har en kropp som folk skulle vända sig om efter på stan. Han ska aldrig mer få röra vid henne. Hon trär på sig den kalla bikinin och rättar till den över brösten. Knyter om rosetterna på trosorna. Lägger handduken om axlarna och öppnar dörren.

Vattnet är kallt. Maskinen som brukar skölja runt vattnet är avstängd. Ytan glittrar av oljefläckar. Hon tar ett djupt andetag och försvinner ned under ytan. Hon dyker upp igen på andra sidan poolen. Hänger mot poolkanten och andas tungt. Det värker i lungorna och slår i bröstet. Hon hinner simma två längder till innan en kvinna kommer fram till henne och pekar på poolen.
- It’s closed, säger hon.
- Why?
- It’s too early.
- I’ll be quiet.
- It’s four in the morning. Pool opens nine.
Hon sätter sig på poolkanten. Lägger den rosa handduken om kroppen. Hon fryser, trots att det är varmt i luften. Hon ser på kvinnan som gått tillbaka till receptionen och lagt sig på en hopfällbar säng. Kanske sover hon redan igen.
Det kryper en kackerlacka över stenplattorna. Hon reser sig för att gå tillbaka upp till rummet. Dörren låses av sig själv. Hon vet att han måste stiga upp för att släppa in henne. Hon skulle behöva möta hans blick då han öppnade. Han skulle fråga var hon varit, som om han inte förstod det, när hon stod där våt och med bikini.
De bor i rum nummer tolv. De har inget internet och inget varmvatten. Hon kan inte knacka på dörren, så hon glider försiktigt ned mot golvet och lutar ryggen mot dörren. Nu är de nära varandra. Kanske bara någon meter in till hans säng. Hans kropp. Hon försöker blunda, men en febrig känsla härjar i kroppen. Det värker i magen.
Hon går ut igen och runt huset. Det är inte särskilt högt. Hon kan få fäste med fötterna mot barken. Trädet river mot huden. Den tunna på handlederna. Sedan hasar hon sig över räcket. Hjärtat slår som hos ett skrämt djur. Hon landar så försiktigt hon kan med fötterna på balkonggolvet. Dörren är fortfarande olåst. Det är släckt i rummet. Hon puttar försiktigt upp dörren, smyger in. Han andas tungt. Hon ser på honom. Hon har inte sett på honom på flera dagar. Bara undvikit hans ansikte och sedan hans ord. Hans rörelser. Håret ligger över pannan. Ögonbrynen sitter tätt ihop, bekymrat. Hon går tillbaka till sin säng. Täcket är så mjukt och varmt. Hon sätter på TV:n och klickar på mute. Det är ett naturprogram om björnar. Skog och forsar. Stora bruna djur som rör sig klumpigt över ytorna. Naturen känns så främmande, fast den är lik naturen hemma. Hon har varit här så länge att hon vant sig. Vid kackerlackorna, vid råttorna och vid palmerna. Frukterna de äter här, som luktar illa när de skär upp dem. Varje morgon vaknar hon och önskar att det gick att få tag på kaffe.