Ett sjuknade skepp.
En ensam kropp med en flyktig själ.
Ett vandrande lik utan drivkraft.
Kan du hjälpa mig?

Ibland är jag din
så som jag var innan jag blev förstörd.
Ibland är jag din
så som jag var innan jag förstörde mig själv.

När jag går genom natten
vandrande i mörkret.
Är du där ibland?
Är du min så som jag önskade när jag var din?

Ibland fattar jag besluten
då allt ansvar ligger i mina händer.
När jag valt fel
förlåter du mig?

Jag möter dig bland snäckorna på en strand
med vågor som sveper över mina nakna fötter.
Vitt tyg fladdrar i morgonens dis.
Tar du hand om mig då?