Hanneke och Jan låg under en buske i Humlegården och vänslades. Efter en stund trängde han in i henne och de började flämta som kåta hundar. Det var inget direkt romantiskt möte och deras halvfylla skulle sedan också vara orsaken till att man ifrågasatte deras trovärdighet som vittnen. Medan de låg där och juckade emot varandra, kysstes och fnissade kom en röst flytande emot dem i sena sommarkvällen som var väl vid pass en tjugofyra grader och därför kom dem att svettas ymnigt. Kanske var det för att få litet svalka utomhus som de inte gjorde det i bilen eller i Hanneke’s lilla etta i kvarteren kring Hötorget. Den som pratat sade något om Palme. Vad rösten sedan sade och vad den andra personen replikerade var någonting i den här stilen.
- Palme blev manipulerad.
- Vad fan är det du säger?
- Jo, jag sade det att…
- Jo, det hörde jag, men…
- Du känner kanske till det där fallet med giftmorden i boken ’Greven av Monte Cristo?
- Ja?
- Jo, det gjordes ju genom att varje gång med något års mellanrum ge offret en hög dos arsenik i maten.
- Ja?
- Och Valentines sätt att försöka rädda sin farfar gick ut på att sakta men säkert bygga upp sin farfars motståndskraft mot arsenik genom att honom ovetandes få honom att inta arsenik i mycket små doser då och då.
- Ja, men Palme blev ju skjuten, det var inte gift…
- Det är sant att han blev skjuten.
- Ja, men då så. Vad har då gift med saken att göra?
Hanneke och Jan hade nu helt slutat med sitt grävande efter en skatt bland buskarna där i Humlegården med dess av svala briser sköna värme.
- Giftet som spred sig i Palme var inte arsenik.
- Nehej. Vad var det då då?
- Det var litandet på en vän. En vän som nästlade sig in i Palmes liv och som då och då ympade in tankar som fick statsministern att tro det var hans egna idéer som kom till honom efter hand. Till slut blev han dörför också manipulerad att tro det var hans egen idé att frånsäga sig sina livvakter den där ödesdigra kvällen.
- Men går det verkligen att styra slumpen? Ingen visste väl att de skulle gå på bio, vilken film, exakt den föreställningen och framför allt vilken biograf?
- Hur mycket av just den delen som var manipulation är förstås svårt att säga.
- Jag vill lova det.
- Förmodligen tubbades Palme att tänka i en viss riktning då och då. Sakta men säkert genom ett slags filosofiskt resonemang kring vissa givna situationer och känslostämningar skulle han fås att som av en händelse då och då tänka på ett visst sätt.
- Tänka i vissa banor? Jag tror jag förstår. Men det måste ju ha varit svårt.
- För en som är tränad i att manipulera är det inte alltför svårt. Man måste förstås välja rätt tid och plats. Det handlar lika mycket om timing som om manipulation.
- Så jävla iskallt alltså?
- Ja. Det måste ha varit någon som Palme litade på men som samtidigt kanske inte befann sig i Rosenbad eller krokarna där ikring. Det kan förstås ha skett på telefon men det är inte så vidare troligt. Det kan ha varit någon som mer eller mindre styrde Palme utan att han alls kände sig styrd. Mera som ett bollplank där han kunde såväl koppla av och få en känsla av att ha fått en själsfrände som utan egen insikt gav honom idéer. Naturligtvis var det avsiktligt och noga uttänkt. Det är bara det att offret tror helt och fullt att idéerna är hans egen. Det påminner om hypnos men är mer utstuderat.
- Tänk, vad. Vilken jävla grej. Som att minera statsministern och vänta på att minan skall smälla av.
- En mycket bra liknelse. Ja, det var nog bara att invänta det rätta tillfället efter att ha fått honom att tänka i de rätta banorna.
- Du menar känslan av ofrihet med att alltid vara omgiven av livvakter?
- Ja, jag tror det är så numera att de i regeringen som har livvakter inte själva bestämmer när och var, vem som skall vakta dem. Det skulle inte tjäna sitt syfte med livvakter om de fick välja själva. För man behöver ju bara se hur det gick för Palme.
- Det har inte funnits någon lika kontroversiell person som kunnat reta ’makterna’ som Palme gjorde, på bra länge nu.
- Nej, de aktar sig nog för att vara en sådan hetsporre och unik personlighet att det skulle löna sig att beställa mordet på den personen.
- I och med att det är en borgerlig regering är chansen inte så stor heller att någon skall göra något utspel. Det är ju bara Socialdemokrater som blivit tagna av daga.
- Det har du rätt i.
Här tystnade rösterna och Hanneke som lagt sin hand över Jans mun lyfte sakta bort den för att kyssa honom. Han låg väldigt stilla tyckte hon. Han var väl inte… nej, han hade tydligen somnat under samtalet hon lyssnat på nyss. Karlar! De var ju visserligen kända för att somna efteråt, men de hade ju inte hunnit bli färdiga förrän rösterna störde deras lilla sköna stund i gräset.
Kanske att Jan ändå hunnit få sin belöning. På sätt och vis var hon lättad över att han inte hört hela samtalet. Det här skulle hon gå till Marita med tänkte hon, om en journalist hon kände som var frilans. Att det fattades miljöbeskrivningar, dofter av blommor, fåglars bestyr i natten, det får läsaren själv försöka tänka sig. Man måste ju lämna något åt läsarens fantasi också, inte jämt vara övertydlig.