Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En liten text om bilåkning eller andra saker


Annalkande

En ljus kväll längs en tom E-fyra
På väg i all hast norrut
Trots tidigare regn ser vägen torr ut
Tiden kryper fram som en myra

Så småningom närmar sig mörkret från alla håll
Krypande utifrån synfältets kant
Precis som om man närmade sig ruinens brant
Och märker att man i samma takt tappar kontroll

Vad man än gör med ratten kan man inte styra

Hoppas förtvivlat att vägen håller sig rak
Vill inte hamna på dödens lastbilsflak
Varken koppling eller broms finns längre kvar
Så det spelar ingen roll hur många fötter man har

Hur mycket man än släpper gasen närmar sig pilen inte noll

Handbromsen har mycket riktigt också gått upp i rök
Döden betraktar antagligen bilen som en hök
Nu har man hamnat i motsatta filen
Och långt där framme ser man bilen

Man fattar inte riktigt hur lång tid det tar
Men slutet är förbi nästa krök




Fri vers av getsallad
Läst 276 gånger
Publicerad 2012-07-12 22:20



Bookmark and Share


    Pon
Det känns som att dikten är fylld av ett bildspråk att man tappat sin väg och inte att det egentligen handlar om att köra bil utan om att vägen framför är krokig och att livet springer på utan att bromsa fastän man vill. Alla stoppen är borta.

Bra skriven och intressant.
2012-07-12
  > Nästa text
< Föregående

getsallad
getsallad