Jag gjorde som alla andra
flydde det hemtama
det Skogaholmsdovt invanda
alla våra blytyngder (mor och far och vinylsamlingen)
jag tittar aldrig tillbaka
men jag lallar här och där


och nog är det varmare här
och här smakar mojiton samba, sex och sprakande färgraketer
inte mörker, industri och lördagsångest som hemma på Knaust



men landet "Inte på riktigt" äter upp det sista av den jag är jag rädd
finns jag då?
finns det mer?




om man skrapar försiktigt med röda naglar



under ytan.