Ett kilo rostig hård spik
Fyra hårda hammarslag
Torr gammal grundfärg
Slitna drag med hård pensel

Inget ovanligt
Inget iögonfallande
Inget märkvärdigt

Med van hand
Växa ut till vacker fjäril
Mjuk
Skön
Slät

Resan har varit lång
Alldeles underbart lång
Men inte tillräckligt lång

Att släppa sina hämningar
Låta sin inre glöd välla fram
Explodera i ett inferno av färger
Känna frihetens vind
genomsyra varje liten atom

Ibland dyker du upp som en viskning

Älskar ditt hårda yttre
Älskar att bli uppfylld av dig
Ryser när du smeker mig
med dina ord
Vill tömma dina drömmar
i min öppna blomma

Att ingen vet
Känns ibland som
tjock hård kätting

Men jag frågar mig ibland
Varför måste jag gömma mig
Gömma mig i skuggorna

Varför kan ni inte öppna
Öppna era ögon

Varför?