Du talar om hopplöshet
Jag försöker förstå
Du talar om rädsla
Men ler ändå

Du vänder dig om
innan du fortsätter sova
Du ber mig att älska
och att villkorslöst lova
att vara dig trogen
till den dag jag dör
Plötsligt förstår jag
att det ej är ord jag hör

Och framförallt ej dina
Jag blundar en stund
Din mörka stämma ekar
Jävla hjärnspökssamfund