Ho va no sä önnerli
körnstie kläa
knepin fresyr å
geck baklängäs

Prästn ti byn
sa ho vör n
djäfvulens
sännebud

Anneren tå as
försto väl att
ho köm frårn
Ståkkhålm

Jordä int sä myche
väsn tå se
å int tala horn vä
nan heller

Mä tydlit vöre
att ho int va omtöckt
tå högjura

Gett väl ha bleve
less nan da
för rätt va de va
så kömme nra in te
rådhuse

Ho låkte fottosjen
sa dam
dönner in jarning döra
å skrek åt byälstn

Nu ere slut på harne
nu slepp jä si mä namer
si jä i arnörja jere as

Sen tänta n tännstecke
å satt eld pa sä sjalv

Ho brann läng 

Anneren ble tokket
å sprange därifrårn
int nan förskökt å
släkke nra

Historiern gå väl pa byn än
ingen tå dam vesste vem ho vör
men dam tala om a än edag

Ve tökkt ho va no sä önnerli