kan inte längre linda in det vackert
bedöva det starka i ordet
när ska jag sluta förneka tanken
acceptera det vokabulära mordet

social kunskap - åt skogen!
inte ens med substitut i mitt blod
kan jag missta avståndet som bildas
mellan mig och moder jord

en sådan som jag vill folk bota
tydligen är det så mycket fel på mig
att det kryper i andras fingrar
att få bättra sin egen tanke av sig

jag är tyvärr ingen formbar massa
litar för starkt på mitt eget synsätt
vänder mig från alla i ren protest
döljer inte längre att jag gärna avsätts

idioti, är det du eller jag
som försöker glömma vad det egentligen handlar om
det kommer ikapp oss någon dag
jag är ej för naiv för att missa min dom

låt det rinna i blodet, dom bortglömda orden
sansa förväntningarna av din vistelse på jorden
du är inte förlorad, men låt dom tro det
det var du som samlade upp spillorna av det vokabulära mordet