Ergad koppar färgar nakna kroppars lusta. Färgad kvinnas kropp, vakna tuppar frusta. Tuppen galer hårt - irrar, stupar, saknar mål. Sluppen glider stramt - bukar fyller ensam skål. Ålen vrider sig i såt, brukar myller förstå? Ångest hägrar i oas, ensligt val att förmå. Gesten vägrar dess vas, slugt val ovan tak. Pesten skyr gravens sår, phallos står sällan slak. En salig gåva - en tanke att skugga. Skalad utan gavel, en tugga att tugga.