Skjortan bultar så mycket
Det fanns vätska i mina leder
Nu är den borta
Sa jag för mycket, menade för lite?
Det fanns något där dock, inte för mycket
Bara en glimt kanske

Mer, jag behöver mer
För att dunkandet lugna
För att få slut på suset i mitt sinne
För att jag vill inte minnas?
För att, ja varför?

Trodde det gick att hantera
Så som handligar
Nåt gick fel
Orkaner och svallande vågor
Skurna av vassa skeppskölar

Jag tar lite till
Springer med sinnet ut i natten
Lugn bäck rinner
Trots det är det inget som försvinner
Men nu kan jag ta allt!
Ta hand om allt
Insluta det allt i en tidskapsel

När skorpan formats till klangen av mitt bultande
Försvinner suset i ruset
Gjord av granit
Den betraktar jag nu
Som så många innan mig
Mitt elände och sorg
Med tillfredställelsen att den ändå ledde till något
Men du for ändå bort