Även med tiden som går
Och livet dess lott tar ut
Som Triss på en måndakväll
Så är min kamin fylld
Av stockar och pinnar du kastat in
Det sprakar gott
I stugan min
Mitt i en skog vid en bäck
Den blir aldrig din
Fast även om ditt huvud föll
Dina armar krympte som cigaretter i ett askfat
Ditt hår förmultande som äpplen i vår trädgård
Dina ben kröp bort, mot marken kall
Och din bringa bar, ja...bara försvann
Skulle jag älska dig
Aldrig starkare än nu eller förut