Att instämma med någon är väl att inte
orka berätta om sin egen åsikt?
Om jag har en åsikt som är snarlik
någon annans, räcker det då med att säga
att jag instämmer med Olga eller Gösta?

Tänk om det inte är alla som lyssnat till
vad just Olga eller Gösta uttryckt, då
fattar man ju inget, eller så har man bara
glömt bort vad Olga eller Gösta sagt
eftersom Britta, Kurt, Sune och Erika

sagt något emellan. Jag vet kanske inte
så mycket om just kärleken, men jag vet
att det är som med brännässlor, man måste
ha koll på när det är läge att ge sig i kast
med den. Jag anser att måste man alls

bege sig in bland brännässlor, det är bra
att vara rätt klädd. Särskilt armarna bör
täckas så man inte bränner sig på kärlekens
irrvägar. Att bli ett sådant där stort
bränt barn för att man inte visste att rätt

kläder bära, det är bara sorgligt ju.
Det är en sådan där åsikt jag har som du
kan välja att hålla med mig i eller inte.
Vidare är det så med brännässlor att man
inte bör välja att vara bland dem när det

är dags för att stjäla en kyss eller två.
Att man kan bränna sig på kärleken, det
har alla och envar en åsikt om och det är
bra med det, anser jag. Åsikter är bra att
ha, vi kall alla ha dem. Det är lika svårt att

strunta i att ha en åsikt som det är svårt att
strunta i att ha känslor. Har man känslor
för exempelvis krusbärskräm så har man.
Likadant med jordgubbar eller kyssar.
En del kyssar är helt underbara, medan andra

man lika gärna kunde vara utan. Själv lagar
jag aldrig nässelsoppa och det brukar bero på
att jag visserligen gillar brännbara ämnen, som
kärleken. Men jag är int vidare förtjust i att
plocka dem, nässlorna. Inte för att jag har

försökt precis. Men det har man ju hört vad
bärplockare säger om bärplockning. Man får
garanterat ont i ryggen. Det kan man få av
att kyssas också har jag hört. Därför håller
jag mig till den sortens kärlek som inte säger

emot. Den som handlar om kärleken till
skapande exempelvis. Skapande verksamhet
kan ha med kärlek och kyssar att göra har
jag hört. Tistlar skall man inte koka soppa på
tänker jag. Då är det bättre med brännässlor.

Bara att man har någon annan att plocka dem
åt sig. Det är vad jag har att säga om kärleken.
Utöver det jag utlämnat här. För kärleken till
skapande verksamhet, kyssar och brännässlor
kan man skriva om till tidernas ände.

Om man lever då vill säga. Att leva och låta
leva känns stort. Så om jag ser att det ligger
en snäcka på vägen eller bland nässlorna så
skulle jag självklart bry mig om att lägga den
för sig. För det har man ju hört om snäckor

och kärlekar att de inte vill bli trampade på
eller bli överkörda av livet. När det kommer
till åsikter så brukar de ha ungefär samma
inställning där och inte vill de bli körda med
heller i någon större mening, förstår du.