Om du trodde att världen tog slut min vän
Så vet att den snurrar på som förrut
om du lyfter upp blicken och ser igen
Så kan du skåda en värld utan slut.
Om du tycker att allting är mörkt och grått
så vet i mörker är det lätt att se ljus
över allting du gräma som vart som gått
hör du i nuet blott vindarnas sus.

Solen och vinden och vågorna
i vattnet är skönast i verkligheten
då skrattar och glömmer man plågorna
Och tar för sig av jordliga märkligheten.
och du känner dig duktig för allt du gör
för häret och nuet det enda man får
den frukt som är fruktig man äta bör
Snart rutten men omogen igår.

När den ena dagen efter den andra lagt
blir det bara en upprepning och ingenting nytt
Jag säger detsamma som många sagt
För att orka att leva man lytt
rådet att bara det steget i taget ska ta
Så attt själen och kroppen de följer sig åt
Och för stunden det räcker att det känns bra
då att längta bara ger gråt

Solen och vinden och vågorna
i vattnet är skönast i verkligheten
då skrattar och glömmer man plågorna
Och tar för sig av jordliga märkligheten.
och du känner dig duktig för allt du gör
för häret och nuet det enda man får
den frukt som är fruktig man äta bör
Snart rutten men omogen igår.

Vem är jag som med all min beskäftighet
Kan säga allting man redan sagt
Jo jag slogs alldeles nyss med den häftighet
alla bitar i pusslet blev lagt
Innan packas ihop så var bilden hel
Och det var bara jag själv som sen såg på den
Och då såg att på bilden fanns inget fel,
Men det var inte verkligheten.

Solen och vinden och vågorna
i vattnet är skönast i verkligheten
då skrattar och glömmer man plågorna
Och tar för sig av jordliga märkligheten.
och du känner dig duktig för allt du gör
för häret och nuet det enda man får
den frukt som är fruktig man äta bör
Snart rutten men omogen igår.