Tjocka korvar av
taskighet ;
en bruten vandringsstav, -
en snöpt poet ...

Här gäller det
att ligga lågt.
Min verksamhet
vill de klämma åt!

Jag dikter skrivit
och sagt rentut,
så de arga blivit -
och slår bakut!

Men jag ska spotta
i näven.
Ingen kan stoppa
mej i karriären ...

De vill en kontrollera
som en marionett.
Men jag vill reagera
på mitt eget sätt.

De drar i trå´n.
Då drar jag tillbaks.
Jag tycks ha svårt -
att vara till lags!

Jag är glad att
medeltiden är förbi.
Inkvisitionens natt
förkortat många liv.

Men jag har kommit på kant.
Ej livets sol på MEJ skiner.
Som en luggsliten katt
bland damer, herrar hermeliner.

Omkring jag stryker
med trulig min -
och ingen tycker
jag är riktigt 'fin' !