Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En dödens dans på livets tunna spjäl!

Rikt förvanskad av din falska kärlek.
Gravt förlorad av en annans empati.
Ett strypgrepp,
en pungspark -
ett skott i pannan!

Djävla hora!
Svin!
Satans patrask!
Ditt meningslösa liv
i en söndervittrad ask.
Klädd i dödens min -
något för dig att förlora.

Ett samtal bort,
en förtjusning så nära.
Att dupera,
att förgöra!

En fasad att bygga,
en kaskad av lögner.
Att stapla på varann,
för att stjäla unken luft.

Kom min kära.
Kom, sätt dig nära.
Låt mig få känna ditt hjärta.
Låt mig få servera min smärta!

En resning av spänning,
att bevisa min mandom.
En skvätt av liv,
besudlar min barndom.

Tanken vibrerar,
loopar,
hoovrar.
Tar fart - ett hopp,
en synaps!
Att filtrera,
i smutsig kopp.

Jag gränslar ditt sköte -
ditt liv!
Stöter min styrka -
en kniv!
Ett kadaver,
ett djur,
en vilja - censur!

Smeker mig själv,
eufori.
Smeker dig -
i mani.
Blod i svalg,
svider i ögat.

Dö - ditt svin!

Sliter textil,
febrilt.
Penetrerar döden -
osubtilt!
Karvar hud för att klä,
min lem i ditt hem.
Guds bud - vålnaden,
kräks i lä.

Dansar barfota i ditt slem,
i ditt blod.
Dansar som du -
en kvinna, ett sto.
Betraktar mig själv,
ur perfektion!
Sliter mitt kön,
skriker i kör -
hatets reflektion!

Faller på knä,
fyller min själ.
Två fingrar,
att glida -
över dödens bord.
En man, en kvinna
- att vrida dess kön.
En obefruktad,
att införlivas -
i Belsibubs hjord.

Min kropp - ett kors,
i ditt sekret,
i ditt blod,
i ditt livs substans!
Där någonstans -
en förlorad själ.
En dödens dans --
på livets tunna spjäl.




Fri vers av Georg Möller
Läst 202 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-11-20 00:47



Bookmark and Share


  Annika Persson
som en födelsedag
2012-12-01

    samole
otäkt fantastisk
2012-11-27
  > Nästa text
< Föregående

Georg Möller
Georg Möller