Framåt jag vankar
från dag till dag,
i frusna tankar,
bräcklig och svag.

På natten jag kämpar
i Drömmens brus,
där skuggor dämpar
vart uns till ljus.

När jag kom hit
var jag tokig och smal.
Nu, har jag blitt
korpulent - men normal!

-Du får va´ kvar,
säjer läkaren,
enbart för att ej du har
kvar ditt hem!

Det ovisst är
vart jag ska ta vägen,
vart min kosa bär
till - i friheten.

När ska min vistelse
här ta slut?
Och, vad sker
när jag kommer ut?

-Vilda duster
och hårda tag, -
tills jag kommer
tillbaka hit, - en dag.

Ut och in och ut och in
på hispan har jag farit!
-Våga Livet, - le och vinn -
trots motgångar och skit!