Sporter, åtminstone kontaktsporter, där människor
av samma kön kramas under, efter eller såväl under
som efter matchen är till för att ingen skall kunna
skylla dem för att vara homosexuella, alternativt

bisexuella, varelser. För dem vilka icke utövar sådan
sport finns andra konstlade tillfällen att klappa och
krama varandra. Exempelvis när man går ut och får
syn på en vän i mera verkligheten, kanske ett helt

gäng grabbar eller töser som står och väntar på de
rituella lekarna med flator, ryggdunkningar, franska
kyssar och kramar. Det är så det går till numera och
riterna innehåller alltmera former av bevis på kärlek,

även om de mötts för bara några timmar sedan, är
det viktigt att upprätthållar riter, seder, koder för
att visa hur kärleken spirar dem emellan. Sporten
att ge någon en örfil eller några småstick med ett

spetsigt föremål i midjehöjd är också de flitigt
förekommande. Att ge någon en fingerkrok eller
(moderat) rak höger är dock på nedgång, efter
vad noggranna vetenskapliga studier visar.

Att skuffas, knuffas vänskapligt är även detta
som mest pensionärer och småbarn ägnar sig åt.
Kliniska tester har visat att det som verkligen är
högsta mode i yngre tonåren och även något än

mera tidigt i åldrarna i uppvisande av kärlek
mellan människor uttyds i mer kraftigt våld i
form av boxning och även sparkar mot huvudet.
Det våldet avtar ju längre upp i tonåren ungar

kommer, såvitt de inte tillhör ett gäng av något
slag som tycker sig ha något att bevisa. Kanhända
börjar tevespel och kriminella teveserier och filmer
äntligen ha effekt och bevisad genomslagskraft.

(Se gärna även mina art-i-klar om elektriska kyssar,
smällkarameller et cetera)



(Texten har legat till sig
i utkast sedan 2013 01 09)