Grön, var dagen,
som for förbi.

Levandets ängder
flimrar av sol.

Barndomens kalas-puffar, - -
smaskiga i Småland!

-Gråt inte, Puppe, -
jag står dig bi!

Tålamod och tro
växer i Idyllen.

Stuvningen, - som förr -
ger en sur eftersmak.

Sömnen imorse,
genomsyrar kroppen.

Tiden inväntar sin
eviga fortsättning....

Bedövningen släpper och
Staden vaknar.