När du suger av mej när jag kör i 200 km per timma
Då kan jag för några ögonblick paradiset förnimma


Men så stängs och låses min själ och mitt hjärta
Och jag känner bara denna tomhet och smärta


Varför stannar du hos en psykofarmakazombie som jag?
Jag är så sjuk, vem kan förvandla min natt till dag?


Jag är posttraumatiserad, gränspsykotisk, döda mej med din pistol
Drevet som älskade att avsky mej för att jag var så bra, kvävde min sol


Dom hade djävulen på sin sida, tiotusentals, jag var en persona non grata
Trots att jag var urstark så kämpade dom ner mej, ja dom var duktiga på att hata


Numera är det knappast någon av dom som minns eller bryr sej om mej
De enda jag har är några i personalen på psyket, och så förstås dej


Till varje pris så vill jag dö, och till varje pris vill jag leva
Det enda vi har att göra är att ha helande sex i vår cheva.