Genom ögon
av höstljus
tittar personen
därinne ut.

Den minns inte
när den kom
dit, bara att den
sett världen

förut: oändliga
tunnlar med
torkat sjögräs
på väggarna,

abnorma städer,
där skymningar
smög sej på som
humorlösa rovdjur,

röda kvinnomunnar,
lika skräckslagna
fjärilar, som
flydde livet,

Big Bang, den
tagna oskulden
bland judars
jämmer i

rosa gryning,
då natten vänt
tillbaka till
före födelsen.