över tvestjärtens nattliga jakt på föda
ur en meny av döda växter och djur
dess flykt
med sköra, av pärlemor skimrande vingar
och
över Moder Tvestjärts ömt vårdade ägg och larver
har jag låtit mig överraskas i Stefan Edmans bok "Förundran"

efter det jag läst
har min syn på krypet ändrats
till det bättre
om man nu kan säga så
då det inte är troligt att Tvestjärten skulle bry sig
ifall
den av mig ansetts motbjudande eller inte
med sin gripgaffel och böjelsen för mörka hålor

men om
vill jag den ska veta
att numera vänder jag nyfiket på bräder och sten
inte för att störa
utan för möjligheten att se och beundra
en tvestjärthonas yngelvård