Jag var i främmande land, utlämnad, rädd och sårbar.

Det var där och då som jag insåg att hon inte känner mig,inte ens försöker
att se vem jag är.

Kylan av hennes isiga röst när hon talade om för mig vad och vem jag var,
kröp ända in i alltet på mig, jag kommer aldrig mer att bli varm.

Förtvivlad insåg jag, att när jag dör, vet hon inte vem hon begraver,
hon vet inte vem jag var i livet och inte vem jag är i döden.