Nåden blinkar med
troskyldiga ögon blå.
-Lev ditt liv, - o, lev!
Försök uppnå det du trår!

Kanhända, en dag
inte alltför långt bort,
det faktiskt blir JAG,
som till Himlen får eskort!

På broar av ljus
i gyllene kärra fram,
i ett lummigt rus,
jag far till Lyckans land!

Där möter mig Bo,
snäll och glad som en delfin!
Jag kan knapp det TRO; -
Min mun är ett enda flin!

Nej, nu får jag, väl,
sluta å fantisera -
om presumtiv, säll
färd till himlen, med mera!

Fast, det vore gött
att få återse alla
de kära man mött, -
som fått för lien falla!

Och, jag skulle ej -
ens för en sekund tveka -
om det gick - så säj -
ÖNSKA honom tillbaka!