En ung kvinna gick längs borden med upplagda böcker. Dessa stod upp med ryggarna på varannan bok vänd mot väster och varannan bok vänd mot öster. För att böckerna inte skulle ramla så långt om någon tog upp en av dessa böcker låg det tegelstenar med den smala sidan mot bordet och bredsidan mot böckerna, ungefär tio böcker i rad mellan varje sten. Hon tyckte det var ett smart sätt att ställa upp böckerna på eftersom den som strosade förbi kunde se ryggen på åtminstone varannan bok oavsett man gick på höger eller vänsker sidan av gatan. En sådan enkel idé och samtidigt så praktisk. Efter att ha gått längs med alla dessa bokbord på den sida av gatan med ojämna nummer vände hon i änden vid det sista bordet och strosade tillbaka samma väg, fast på ett nytt sätt, längs den sida av gatan som hade jämna nummer. Nu kunde hon se de böcker vars rygg var vända mot henne och det gick nu att läsa vilka dessa var. Ett perfekt sätt att skapa en promenad på som medgav att bara söka läsa ryggarna mellan alla dessa andra människor som även dessa var minst lika nyfikna som hon själv. Hon fick på detta sätt motion på ett sätt hon inte kunnat tänka sig innan hon anlände till platsen. Det roade henne och upplevelsen gav henne mersmak. Hon ville se vad mera det kunde finnas för utmaningar för henne att anta och uppleva den dagen. Kanske skulle hon söka gå fram mellan människorna och själv ta i en bok på måfå, bläddra i den och se om det var en bok som skulle kunna intressera henne. Om hon var intresserad skulle hon kunnat tänkas köpa boken. Hade hon pengar med sig och skulle dessa betalningsmedel i så fall kunna räcka till ett eller flera inköp. Hon hade gått hemifrån utan en tanke på att kanske det vore en idé att bära med sig pengar. Det var inte något hon hade för vana att göra, bära med sig pengar för inköp. Hon kunde se hur det bedrevs viss handel med dessa böcker men hon såg inte vad köpare och säljare utnyttjade för slags betalningsmedel. Att det finns mer än ett sätt att betala på måste ju vara något självklart. Man kan lätt tänka sig en del av dem, medan andra sätt kanske är i det fördolda och det för att de sker i det fördolda. Hon undrade i sitt stilla sinne om kredit kunde vara ett av dessa sätt och när skulden förföll till betalning att betalningen även då kunde ske på ett antal olika sätt. Med avbetalning, med direkt betalning och då även andra sätt att få skulden likviderad eller delvis uppskjuten. Hon trängde sig fram, precis sådär som hon såg en pojke göra. Hon kunde känna andra människors kroppar pressas helt kort mot hennes egen och hon kände sitt hjärta banka litet fortare. Hon fylldes av en upphetsning helt kort som hon inte kunde erinra sig att ha känt särskilt ofta annars. Hon försökte lägga handen på en bok och råkade då lägga handen istället på en mans hand som hunnit precis före. Trots att hon fort ryckte till sig handen igen hade hon hunnit känna att den var täckt av hår. Det gjorde att hon hade sluppit känna handens hud mot huden på sin egen hand. Så försökte hon åter lägga handen på en bok. Denna gången var hon mer försiktig. Hon prövade med först ett finger och så petade hon boken emot sig och fick sedan tag om den och lossade den från raden den stod i. Manshanden hade inte heller den tagit just den bok den båda verkade ha eftertraktat, utan flytt platsen bara för att nå fram till en annan bok. Hon förde upp handen och därmed även boken till strax under brösten och läste på dess rygg. Aha, en utländsk författare. En översatt bok. Titeln innehöll tre ord med olika stavning. Det första ordet hade tre bokstäver, det andra fem och det tredje sju bokstäver. Hon brydde sig inte om att försöka uttala orden eller författarnamnet högt, så som hon skulle ha gjort om hon varit ensam på platsen. Efter att ha stakat sig igenom texten på bokens baksida försökte hon ställa tillbaka boken där hon tagit den. Det gick bra. Hon kunde fortfarande känna hjärtat slå en smula fort men det skulle lugna sig snart kände hon. Rodnaden på hennes kinder skulle även den lägga sig snart. Någonstans i närheten fanns det en hund. Hon kunde höra dess skall. En annan hund måste befinna sig något närmare. Hon kunde höra den gläfsa. Så fort boken av tillbakaställd kastade hon en blick mot himlen. Den var blå och bara några få moln skockade sig kring den plats bakom vilken hon förstod att solen befann sig. Plötsligt kändes munnen torr och hon ville släcka sin törst med något svalt. Kanske rent av med någonting kallt. Hon avlägsnade sig från raden av bord. Det lät inte göra sig helt händelselöst dock. Vart hon vände sig stötte någon ihop med henne och det var först då hon stod framför ett stånd med olika sorters drycker som hon kunde känna sig helt fri från knuffande individer.