Vilken väg ska man ta
i Livets snåriga nät,--
jämt får man fråga sig det,
tvingad att göra val.

Ser man sina möjligheter?
Gör man rätt prioriteter?

I Tillvarons trafik
finns en massa vägskäl.
Och, resemål, - en hel del.
Man åker hit och dit.

Men har ens lekamliga fordon
någon vettig destination?

Eller - skall man uppge
det allra sista skriket
då man kör rakt ner i diket -
- i en förskräcklig Ände?

Vart far sen, kan man ju fråga
sig, ens liv och andningsförmåga.

ÄN så är min farkost
fullt intakt och användbar
och dess förare är kvar,
alert och cool vid sin post.

Men - man vet ej som livsresenär
vad som återstår av ens färd.

Eller vart vägen går.
Kanske man bokat resa,
i tidigare levnad,
med Himlens resebyrå?

-Skulle jag HIT?, - kanske undrar
själen smått desorienterad.

Man väjer undan för
tänkbara, svåra öden
som man på vägen möter, -
och som -som galningar- kör.

Det är tvunget att man på sej rör!
Om man stannar, - kanske man dör!

Man far igenom slussar.
Ibland, förut i ens liv
har man färdats kollektivt -
som i Skolans bussar.

Men vad som är mer skoj för mej -
är: att åka tandemhoj med dej!

Ja, Livet har mången
valfri väg som är farbar.
Man får hoppas den man tar
blir en riktigt lång en´!

För med alla alternativ -
så är det spännande å va´ vid liv!