Salta tårar som sakta rullar ner för mina kinder.
Tankar som tränger inuti mitt huvud, de försöker komma ut i ett stort ångestladdat vredesutbrott.

Svek, svek, svek, sviken, sviken, lögnare.
Hur kunde du?
Hur kunde jag?
Hur kunde vi?



...Det är lugnt, gör som du vill.
Livet är ändå ingenting för mig.