Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vällingby 1996.


Timmen sen


Blek och svag och klen,
ihopkrupen sitter
jag i månens sken
under stjärneglitter.

Hur jag hamnat här
bland skallar och ben,
i den mörka värld,
inte jag det vet!

Vinden drar där jag
sitter på en sten.
-Borde ge mig av,
ty, timmen är sen!








Bunden vers (Rim) av Marianne Räf
Läst 222 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-07-03 13:32



Bookmark and Share


  ResenärGenomLivet VIP
Lite vemod i den sena timmen...
2013-07-03

  Anita Westin
Det finns något nästan bevekande i den här. Rimmen förstärker det.
2013-07-03
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf