Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Glömda dockor

Där månskensskimmer dansar,
glömda dockor drömmer.
Så levnadsglada tankar,
flyger högt bland molnen.
Ur hoppbelysta ögon,
ett hjärta letar mål.
I plastskalssjälens timma,
du reser dig och går.

I trädgrensdeltans skugga,
en ensam docka dör.
Ur ögat faller själen,
en klocka, en markör.
En blomma föds ur tåren,
I Bores nakna sal.
Ett litet barn som gråter,
i vuxna kläders skal.


© georgmoller.se




Bunden vers (Annat versmått) av Georg Möller
Läst 243 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2013-10-19 15:11



Bookmark and Share


    Amisan
Den bundna rytmen bildar som en ram, och innanför den ramen låter du kreativiteten sprudla! Bra!
2013-10-21

  anathema VIP
Vackert! Gillar det synonymrika språket, rimmen och flytet i texten.
2013-10-20
  > Nästa text
< Föregående

Georg Möller
Georg Möller