Jag skall öppna ett pensionärsdagis säger Ulla, för det är i ropet just nu. Det tycker jag låter väldigt bra. Man kommer med sin gamla släkting vid sjutiden på morgonen och lämnar av. Sedan hämtar man igen någon gång mellan fyra på eftermiddagen och sju på kvällen. Under dagen tas pensionären om hand på det viset att den får frukost tillsammans med andra individer i ungefär samma åldersspann. Sedan blir det gymnastik och det till vilsam musik. Därefter är det dags att fika med en kopp hett, kakor, wienerbröd, bullar eller tårta. Någon kanske fyller år och då är det ju alltid trevligt med litet gott till heta koppen. När det är över är det dags för lek med papper. Papier mache med andra ord. Att vika flygplan, båtar och lokomotiv går också bra. Det där håller på fram till lunchen som lagas av några som gillar att hålla igång med just matlagning. Det blir då ofta något i stil med vad som brukar serveras på stadshotellet. Det finns tre rätter att välja på. Man har en timme på sig att äta och sedan finns det frivilliga som tar hand om disken. Gillar de inte att laga mat eller diska, servera vid borden, duka och duka av så blir de motiverade att gilla läget. Efter lunch blir det en timmes vila på liggunderlag på golvet. Vill man passa på att göra några lätta övningar går det bra, så länge man inte stönar för mycket eller stör varandra med onödigt prat. Efter vilan är det dags för en kopp hett igen och då brukar man kunna ta sig en smörgås också. Sedan är det sagostund. Det går till så att man antingen sitter i en ring och lyssnar på exempelvis några berättelser ur boken 'Tusen och en natt' eller så är det frivilligt att berätta någon historia ur sitt eget liv. Vilket kan vara nog så spännande och så är det dags för att göra litet vad man vill. De som hämtas efter klockan sju får äta middag och då går det till precis som vid frukost och lunch. När en anhörig sedan hämtar individen så är det bara cirka fem minuters promenad till kvällsöppna pensionärsdagis. Och efter att man hämtar någon därifrån så går det vidare till nattöppet pensionärsdagis. Precis som på ett vanligt dagis eller förskola så får gästerna samma behandling på ett pensionärsdagis. Byte av blöjor, upprepad tillsyn och närvaro av personal som gärna lyssnar och svarar på frågor, uppmuntrar, tröstar och är vänlig men bestämd om det skulle uppstå någon mer allvarlig situation. Det viktiga är att en anhörig eller annan person lotsar pensionären mellan dessa olika dagis så att det inte blir så att någon blir kvar när personalen går av sina pass. På detta vis att det finns tre närliggande pensionärsdagis går det att avgöra ifall pensionären skall vistas en viss tid eller mera så att den anhöriga kan arbeta eller vila ut mellan slussningarna. Det här är förstås inte en idé som springer ur tanken på medmänsklighet, ödmjukhet eller en känsla av att kunna göra en insats i samhället. Utan det handlar helt och hållet om en affärsidé och om att tjäna pengar. Det är den krassa sanningen.

(oläslig namnteckning)