Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vintersambo(a)

Allt det förtjusande
Som fanns när det ljusnade
Som ingenting
De flyger omkring
Fling flingelifling
Små vita små ting
Allting är vitt
På marken sig sprit
Och som det har blitt
Blev vitt med ett sving

Virvlande flingorna
Sig letar bland springorna
Marken är kall
Var snöflingskristall
Från himlen på fall
Sitt nedslag står pall
Undan de smiter
Kylan den biter
Marken som vit är
Granen och tall

Ref
Vintersnö och virvelvind kring knutarna det ljuder
Lanskapet ser ut som om man slösat massa puder
Förhoppningarna stiger och förväntningarna sjuder
Vintern fram som bräker sig
Från hösten när man späker sig
Snön som bara vräker sig
Höstfåror som läker sig
Ingen går nu säker nej
när

allt detta snöande
får slut på förslöande
den hösten som gått
då allting var grått
tillbaka man fått
att få lite brått
I snön ta en dust
Pustelipust
Från skägget en frust
Som skottande skott

Pulsa och trampande
Vid dörrposten klampande
till stugan sig närmande
under vantarna värmande
från kylan sig skärmande
som termos förtermande
luften instängande
ej genomträngande
av kylan som hängande
som djurpälsen härmande

Ref

snart solen som skinande
och dagsmeja tinande
gör istappens dropp
snart bildar en kopp
där dropparnas dopp
mot marken tar stopp
solstrålens blänk
I dropparna stänk
En skimrande skänk
Från solstrålens lopp.

Vintern den härliga
Vintern besvärliga
Att kunna gå ut
Hösten förrut
Blöt som en klut
Tog äntligen slut
Hård ligger tjälen
Stampa med hälen
Bra så att själen
Får lite krut

Ref




Bunden vers (Rim) av Knickedick
Läst 330 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-11-04 09:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Knickedick
Knickedick