Jag sitter här i min mörka vrå,
min livslina, känns inte ens som ett strå.
Min livslust,
blåstes bort som av en vindpust.
Kärleken till mor och far,
finns inte längre kvar.
Kärleken till livet,
finns nu bara skrivet.
Det finns inte längre,
jag mår bara sämre och sämre..
På utsidan ler jag, hur skall jag klara det varje dag?