Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dotter till en alkoholist

Jag vädjar om att du ska ställa ner flaskan
Du ser inte mig, men jag ser, jag ser din ångest
Du kastas ner i mitt knä
Männen skrattar, flinar, åt mig? Åt honom?
Åt mig, för att jag tvingas ta hand om honom
Jag blir illamående, trots att jag inte druckit en droppe
Jag önskar du kunde förstå, pappa, jag önskar
Jag önskar mer än allting annat att du bara kunde förstå

Vi vet att du behöver hjälp
Jag ser mig själv göra saker som inte är ett dugg likt
vad jag annars skulle vågat göra. Han söker stöd hos mig när de
första tårarna börjar rinna längst kinderna för kvällen
Du spyr
Jag var 10
Du var 36
Och det enda jag kunde komma och tänka på när jag satt där, det var
Hur ska vi komma hem?
Hitta hem, han får inte somna, tänk om han inte vaknar
Du måste vakna pappa, för jag klarar inte av att leva i denna grymma värld, inte utan dig

Vakna pappa
Snälla




Fri vers av Vinternsillusioner
Läst 374 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2013-12-09 09:59



Bookmark and Share


  Drömfångare
Oj, starkt o.O
2013-12-17

  flygia
starkt.
viktigt.
mycket berörande.
2013-12-09

    samole
Väldigt fin dikt!
Du skriver om något viktigt och det känner man när man läser dina ord.

(Det där är hemskt!
Din pappa tvingar omsorgspilarna att vända, de som ska vara vända mot barnet, och ska vara vända mot barnet till långt in i ålderdomen, de tvingas vända nu, alldeles för tidigt.

Alkoholism är något inte alla blir friska ifrån.

AA har grupper för barn till alkoholister,
man behöver inte anmälda sig, om jag fattat rätt är det bara att komma och där får man tala till punkt och bli sedd, och vara anonym. Att gå dit eller till någon som är bra och som lyssnar, kan vara ett sätt att få ta emot omsorg, och få en plats där allt handlar om dig.
Goda tankar/Johanne)

2013-12-09
  > Nästa text
< Föregående

Vinternsillusioner