"hur är det?"

"how are you?"

vad?

vem?

jag?

vädret?

just nu är vi så fokuserade på varandra så vi vet inte

du är fin säger båda

jaha

så intressant

jo, jag är fin

Gud skapade mig

hur känner du?

jag vet inte

glad om jag klarar att hitta mig med dig

du verkar självklar och trygg

familj med mig

här är svaret:

jag är nervös och obekvämt ostadig med dig

så är "det"

det är så jag är

med dig

du som är så snäll

som vill så väl

dåligt samvete också

försöker vara mig

just när du knackar trampar jag rakt ut i

ingenting

men trappstegen är där

jag famlar och hittar

mig

"Men glöm allt det som har varit! Det går inte att jämföra med vad jag tänker göra!
Jag planerar att göra någonting alldeles nytt. Jag har redan börjat! Ser ni det inte? Jag ska göra en väg genom öknen och strömmar i ödemarken!" Jesaja 43:18-19