Väntar på nåt gott
Väntar som vanligt allt för länge...

Vältrar mig i musik som får mig att knappt stå ut
Vrider mig tusen gånger i sängen för att få tårarna att spridas jämnt.

Varför? frågar jag mig ofta... men...
Vad är det som är så unikt med min situation?
Vad gör mig mer ömkansvärd än andra?

Vandalism verkar lockande bara för att få utlopp för nåt jag inte förstår
Verkningslösa försök på att skriva av mig blir till torn av A4 på bordet.
Virriga försök till en bättre tillvaro fallerar innan jag ens påbörjat dem.

Vanligtvis går sånt här över när man får annat att tänka på
Vanligtvis, men nu lägger detta ett gråfilter över resten av världen.
Varsågod! Försöker jag övertala mig själv...
Var så god att ta för dig av livet.
Välj!
Vraka mellan allt det har att erbjuda!

Vissenheten får allt att likna menlöst pryttel
Verkningslöst för mitt humör
Vridet så att det inte ska passa min världsbild

Väntar på nåt gott...
Väntar lite till