En stilla bris dör -
lämnar plats åt stiltjens hav,
stormdelta föds.

Ett orosmoln hägrar -
lämnar bort sin trygghetszon,
sliter sig loss.

Ett öde kläcker -
vingar små på vindens rygg,
svävar från allt.

En ensam handske -
lerdränkt solkig och full av,
sinnligt bestyr.

Nordanvind tar fart-
vrålar ut sin ångerrätt,
somnar igen.

© georgmoller.se