intakta, frågade han. Jag svarade inte utan såg bara förbi honom mot skogen till. Där stod det en älg. Jag visste inte hur den skulle välja att agera på rörelse så jag stod så stilla jag bara kunde. Mannen som stod med ryggen mot skogen till kunde när som helst börja illustrera sina hot mot mig och jag var nyfiken på hur det skulle påverka bjässen där borta. Jag är ofta mer nyfiken på sådana saker än vad som brukar vara nyttigt för mig. I det här fallet var det nästan oemotståndligt att stå där och bara låta händelserna ha sin gång.

Rasande spänning i kapitel två.
(Vilket ännu är så där härligt oskrivet)